SMALIN

Åke tar ut sin ilska på nallen. Jättearg på mamman som inte plockar upp honom ur vagnen.

Imorse höll gossebarnet på att ramla ner från kökssoffan. Det är så lurigt nu när han helt plötsligt kan rulla hit och dit och fram och bak och ut och in. Ja kanske inte ut och in direkt men ni fattar principen. Jag antar att jag får sluta lämna honom ensam på kökssoffan medan jag plockar undan frukosten hädanefter. Får väl lägga honom på golvet. Eller nåt.

Den förrädiska kökssoffan...

Jag har hunnit tvätta håret på både mig själv och gossebarnet och just nu har jag ett sovande barn i famnen. Pris ske Gud. Det här blir nog en bra dag!

En annan liten glädje under den här hemska dagen var att jag slog personligt rekord i ruzzle. 87 ord. Så sjukt nöjd.

Försökte vända dagen till det bättre genom att baka en sockerkaka. Funkade lite. Mest för psyket. Men det är fortfarande sjukt provocerande att en människa på 64,5 cm kan ta knäcken på en.

Efter en hård natt började Åke dagen med att förstöra morgonkaffet. Det livsnödvändiga kaffet som jag gärna intar utan bitring. Tack för det du fyra äpplen höga lilla bebis som tar knäcken på din ömma moder. Om jag drack kaffet ändå? Självklart.

Får man ta vagnen. Och bebisen på magen.

Idag firar vi svenska flaggans dag så svenskt vi bara kan. Vi åker till Ikea.

Dagens planer är att först tvätta och sen mammafika på stan. Nu är bara frågan om Åke måste följa med på det senare? Antagligen. Han klarar sig inte så bra själv än fast han ska iaf hjälpa till med tvätten. Sittandes i en bärsele.

Ni fattar att jag skämtade ang. fikat va? Klart han stannar hemma så att jag får umgås själv med lite vuxet folk.

Eftersom att vi blivit välsignade med en bebi som inte tycker att sova är något för honom har jag idag letat fram den största kaffekoppen jag kunde hitta. Och sen en Alvedon på det. Jag trodde verkligen att spädbarn/nyfödda skulle sova mycket, men icke. Vår Åke (som vi älskar ändå) snittar väl ca 10h/dygn.

Inatt har vi varit på barnakuten då vår lilla man fått ljumskbråck/pungbråck. En bit av tarmen hade visst hamnat nere i pungen. Ja det kan visst hända. Läkaren lyckades trycka tillbaka tarmsnutten och Åke var en duktig liten man (med hjälp av alvedon och glukos - hans första lördagsgodis!). Men det blir operation om någon vecka så att det inte ska hända fler gånger. Tills dess ska vi hålla lite koll så att tarmen inte "trillar dit" igen. Nu kollar jag läget ungefär var 5:e minut men jag hoppas att jag blir mindre nervös snart för annars hinner jag inte göra mycket annat på en dag...

Vår lilla tappra Åke är pigg nu i alla fall, det är värre med mamman som bara sovit 2 h.

Idag blir vårt lilla äppelträd 1 månad. Tack och lov att tiden går, bara 5 månader kvar innan smakportionerna kan börja.

/mamman som tycker att amningen är ett nödvändigt ont.

Igår var det morsdag, min allra första. Åke hade köpt pioner och blåbärstårta. Mamman blev mycket nöjd. Och inte nog med det, bebin hade även satt på sig finkläder dagen till ära. Hängselshorts (60 år på nacken), spetströja (25 år på nacken) och strumpbyxor (nya). Fina Åke!

Då ska jag visst avstå från apelsinjos (enligt BVC). Allt för dig Åke.

Nu är det inte långt kvar.

Det här med grape. Det skulle jag kunna leva på. I åtminstone några veckor till iaf. Sen antar jag att det tar slut. Begäret alltså. För jag anar att det är gossebarnet som spökar.

Idag har jag blött näsblod. Det händer typ var och varannan dag nu för tiden. Men jag antar att det hör till.

Och inatt drömde jag att vi fick tvillingar. En normalstor baby och en liten en. Den lilla hade dom missat på ultraljudet. Nu är man lagom skraj över att det ändå ska vara två därinne...